Danshimlen är ett ställe som jag får chansen att besöka ibland =) Vad är det egentligen med dansen som är så underbart?? Egentligen har jag dansat mer eller mindre hela mitt liv i olika slags konstellationer. Det började med gammeldans där hambo var och är en stor favorit. Kunskaperna i gammeldans har blivit rejält ringrostiga men under dansbandsveckan i Malung fick jag möjlighet att damma av dem lite och det var väldigt roligt och gick över förväntan=) Med viss improvisation på Pariserpolkan =)
Sedan hade jag en väldigt kort karriär med showdans och afrodans. Sedan 2003 har det varit bugg och foxx som dragit mest.
Dansen för mig är faktiskt terapi på nåt sätt. Jag är en kontrollmänniska både privat och på jobbet. Min hjärna går på högvarv jämt för att försöka hålla ihop allt och alla runtomkring mig. Jag sätter mig själv sist. Typiskt kvinnligt?? Jag vet inte. Typiskt mig i alla fall. När man är en sån person så är det nödvändigt att leva ihop med någon som dels vet hur jag fungerar, och dels bryr sig om mig lika mycket som jag bryr mig om den. Eftersom jag är så dålig på att bry mig om själv så är det väldigt lätt att försvinna i allting. Som kontrollmänniska vill jag också hemskt gärna även i dansen försöka räkna ut i förväg vad den jag dansar med har för plan =) Det är helt enkelt så min hjärna fungerar, vilket inte alls fungerar för då går det inte bra att dansa. Vissa gånger är hjärnan i sitt essä och jobbar hårt på att ha kontroll och då får jag en sån där dålig danskväll när inget flyter och självförtroendet är i botten och jag inte vågar bjuda upp en enda en. Dansen tvingar mig att stänga av och bara följa. Det är nog enda gången som jag lyckas med att i alla fall i någon mån stänga av hjärnan.
Det var ganska länge sedan jag hade en riktig höjdarkväll på ett dansgolv. Framförallt har det berott på en envis trötthet som inte vill gå över i kombination med en vilja att göra så många saker hela tiden. Och ett krävande heltidsjobb på det samt plugg på Högskolan.....
Men i torsdags var det Sannex i Säter och dansglädjen, motivationen och självförtroendet var där och kvällen blev kanon!! Det blev en danskväll som jag kan leva på ett bra tag. Ser redan fram emot nästa möjlighet att åka iväg och dansa.
Bilden är från i torsdags och Anders bror Peter skickade den till mig idag =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar